Mjölkprodukter

Komjölk är för kalvar, inte för människor
 
En mjölkprodukt eller mejeriprodukt är en matvara som tillverkas av bröstmjölk från däggdjur, oftast kor, bufflar, getter, får och kameler. Denna artikel fokuserar på mjölk från kor, som står för 83 procent av den globala mjölkproduktionen.
 
Enligt FAO fanns det år 2013 ungefär 271 miljoner mjölkkor i världen, och Indien, Brasilien och Sudan hade det största antalet mjölkkor. De flesta av mjölkkorna i utvecklade länder hålls i djurfabriker där de behandlas som mjölkproducerande maskiner. När mjölkproduktioner börjar sina sänds djuren till slakteriet och de blir till kött. Den världsomfattande efterfrågan på mjölkprodukter ökar snabbt, vilket betyder ökat lidande för djuren samt ökad miljöförstöring.
 
Kor är intelligenta, känsliga och sociala varelser
 
Kor är mycket intelligenta och känsliga varelser, och de är bra på att lösa problem. De har utmärkt minne och kan lära sig att svara på sina namn. Mammakorna har individuella lockläten för var och en av sina kalvar. Kor är mycket sociala djur som bildar sociala hierarkier och formar nära, livslånga vänskapsband. De tycker om att tillbringa mycket tid med sina närmaste vänner, älskar att leka och har ett brett register av känslor och personlighetsdrag. En mammako har mycket starka band till sin kalv (och vice versa). Båda känner stor nöd och sorg när de tvingas separera strax efter att kalven blivit född. Om det ges dem möjlighet, lever en ko och hennes honkalv oftast hela livet ihop.

Mjölkkor utsätts varje år för konstgjord befuktning
 
Liksom alla däggdjur måste en ko föda barn för att producera mjölk. För att producera mjölk som ska drickas av människor görs kon gravid varje år. Kon utsätts därför regelbundet för konstgjord befruktning (inseminering).  Kon är dräktig i nio månader varefter hon lakterar (producerar mjölk) i tio månader. Hon insemineras igen inom tre månader efter förlossningen, medan hon fortfarande lakterar. De ständiga graviditeterna, förlossningarna och lakteringen sätter en enorm press på kons kropp.
 
Kalvarna separeras från sina mammor genast efter födseln
 
Kort efter födseln slits kalven bort från sin mamma, så att människorna ska kunna dricka mjölken som är avsedd för kalven. Korna har mycket starka modersinstinkter och vill vårda och skydda sina kalvar, och de lider oerhört när deras kalvar tas ifrån dem. Även kalvarna känner stor nöd och ångest när de tvingas skilja sig från sina mödrar. Korna råmar och letar desperat efter sina kalvar i flera dagar. Ibland bryter de sig ur inhägnaden och går flera kilometer i hopp om att hitta sina barn. Under normala förhållanden skulle korna amma sina kalvar 9-12 månader.

Hankalvarna dödas eller används av köttindustrin
 
Eftersom tjurkalvarna är värdelösa för mjölkindustrin blir de i många länder antingen dödade genast efter födseln, eller säljs till köttindustrin. Många av de kalvar som är avsedda att bli kalvkött måste utstå långväga transporter till andra länder. Kalvarna hålls oftast fastkedjade i ensamboxar som är så små att djuren inte kan röra på sig. Bristen på motion förhindrar normal muskelutveckling, vilket resulterar i mört kött.

Kalvarna som skall bli kalvkött ges mjölkersättning som avsiktligt innehåller för lite järn, vilket orsakar anemi hos kalvarna. Anemin orsakar ljust kött, vilket föredras av konsumenterna. Kalvarna matas ur hink två gånger om dagen, medan en kalv normalt skulle dia sin mamma 4-10 gånger om dagen. Instinkten att dia är så stark att kalvarna försöker lindra sin frustration genom att suga på varandra eller på arbetarna. Ofta blir kalvarna så svaga att de inte kan gå eller ens stå, vilket kan provocera misshandel från arbetarna. Kalvarna som blir kalvkött slaktas normalt vid en ålder av fyra till sex månader, medan de fortfarande är små barn.
 
I Sverige och Finland får tjurkalvarna vanligen växa till sig för att vid ca 18 månaders ålder bli till de nötköttsprodukter som säljs i våra affärer. I många andra länder kommer nötköttet från speciella köttraser.
 
Honkalvarna, som skall användas av mjölkindustrin, tillbringar också sina första månader i ensamboxar, och matas mjölkersättningar.

Förstöring av hornanlag och avhorning är extremt smärtsamma procedurer

Honkalvarna som ska användas av mjölkindustrin får vanligen sina hornanlag förstörda genom att ett brännjärn pressas mot deras huvud. Ingreppet förhindrar att hornen växer ut och görs för att djuren ska vara mera lätthanterade och för att förhindra skador. Proceduren är mycket smärtsam och traumatisk för kalvarna, och orsakar två tredjegradens brännskador. Trots detta ges kalvarna oftast ingen smärtlindring.
 
I många länder blir äldre kor avhornade, vilket är t.o.m. värre än förstöring av hornanlagen. Avhorning kräver amputation av hornen, vilket sker med verktyg såsom sågar, vassa ståltrådar eller ett slags giljotiner som ofta också skär bort omgivande hud. Såret som uppstår vid amputationer kan ta flera månader att läka. Många djur får diverse problem efter operationen, ibland med döden som följd.

De flesta mjölkkor står fastbundna praktiskt taget hela sitt liv
 
I vissa uppfödningssystem får kor gå ute en del av året, men många kor ser aldrig solljus eller gröna ängar, som så ofta framställs i reklamerna. I många djurfabriker hålls kor fastbundna inomhus den största delen av tiden. Korna kan inte röra sig eller vända på sig – de kan endast stå eller ligga ned. Många gånger är utrymmet så litet att de stora djuren är tvingade att stå med fötterna i gödselrännan. Inaktiviteten orsakar stress och frustation, och ofta uppvisar korna stereotypiskt beteende såsom tungrullning. Somliga kor vistas i stora, trånga gruppboxar där de tvingas leva bland sina egna, ibland knähöga exkrementer.
 
I regel har mjölkkor i moderna djurfabriker små eller inga möjligheter att uppfylla sina mest grundläggande behov, som att få gå långa sträckor och leta efter mat, vara i växelverkan med andra djur och ta hand om sina kalvar. Många kor lider av smärtsamma klöv- och benproblem då de står dagen lång på hårda betonggolv och p.g.a. den stora tyngden från deras  juvrar. Det hårda underlaget gör det svårt for korna att ligga ned, och många kor får skavsår. Två eller tre gånger om dagen är korna anslutna till mjölkmaskiner. Utöver de normala “fasorna” i djurfabriken blir många kor utsatta för ohygglig försummelse och övergrepp från arbetarna.

Den här kon har inte ens möjlighet att ligga bekvämt.

Mjölkkor har blivit avlade att producera mer mjölk än deras kroppar uthärdar
 
Den moderna mjölkkon har blivit avlad att producera så mycket mjölk som möjligt. I många länder ger man också antibiotika och hormoner åt korna för att öka mjölkproduktionen. En typisk mjölkko kan producera 50 liter mjölk om dagen – mycket mer än en kalv någonsin kunde dricka och vad en kos kropp klarar av. Det är inte ovanligt att kons juver är så tungt och utsträckt att hon tvingas bära juverhållare. Mjölkkor lider ofta av mastit, en smärtsam juverinflammation. Andra vanliga hälsoproblem är infertilitet och hälta.

I Indien utnyttjas förbrukade kor av läderindustrin
 
En stor del av världens läder härstammar från Indien, och ofta är djuren som används förbrukade mjölkkor. Korna tvingas traska till slakteriet i flera dagar utan mat och vatten. Ifall korna kollapsar av utmattning smörjer arbetarna chilipeppar eller tobak i djurens ögon så att de ska stiga upp och gå vidare, eller bryter av djurens svansar. De flesta av djuren är skadade eller sjuka när de kommer fram till slakteriet. I slakteriet binds deras fötter ihop och deras halsar skärs av, ofta med smutsiga, trubbiga knivar i full åsyn av andra djur. Golven strömmar av avföring, urin, blod och inälvor.

Export av levande djur

Varje år transporteras över en miljard levande husdjur (fjäderfän, nötkreatur, grisar, får, getter och hästar) långa sträckor till andra länder - ofta över havet, då resan kan ta flera veckor. Export av levande djur är ett globalt fenomen, och Australien exporterar mest levande djur i hela världen. Långväga transporter orsakar enormt lidande för djuren, och många av dem dör under resan. Djuren måste utstå extrem trängsel, utmattning, uttorkning, skador, sjukdomar, stress och missbruk från arbetare. Djuren varierar från svaga, utslitna äldre djur med spröda eller brutna ben till unga, icke avvanda kalvar som tvingas stå i timmar och dagar i överfulla lastbilar utan mat eller vila. Djuren exporteras ofta till länder med dåligt djurskydd, och många djur utsätts för övergrepp. Slutligen möter de en extremt smärtsam och brutal död på slakteriet.

Slakt
 
När en mjölkko fyller fyra eller fem år, är hennes kropp vanligtvis så utsliten att hon inte producerar tillräckligt med mjölk, och skickas därför till slakt. Den naturliga livslängden för en mjölkko är 15-25 år. Mjölkkor transporteras ofta långa vägar till slakteriet i lastbilar där temperaturen ibland kan vara orimligt hög eller låg, beroende på väderleken. Resan är mycket påfrestande för djuren som oftast inte ges någon mat, vatten eller vila, och många dör under resan. Trängseln är ohygglig. Många kor är så utslitna, skadade eller utmattad att de knappt kan gå eller stå. Då binder arbetarna linor eller kedjor runt djurens ben och drar dem ut ur lastbilarna. Ibland bryts djurens ben när de faller. Vissa kor är så utmattade, chockade och rädda att de vägrar att stiga ut ur bilarna. Arbetarna slår djuren eller ger dem smärtsamma elchocker för att få dem att röra på sig. Även inne i slakteriet är det vanligt att arbetarna ger ständigt elchocker för att få de skräckslagna djuren att röra sig.
 
I moderna västerländska slakterier bedövas korna med hjälp av en bultpistol, vanligen i full åsyn av de djur som väntar på sin tur. Djuren känner ofta lukten från blodet och stresshormonerna från deras slaktade kamrater, vilket ökar deras ångest. Avsikten med bedövningen är att göra djuren okänsliga för smärta. Det är inte ovanligt att det första bedövningsförsöket misslyckas, och kon måste skjutas upprepade gånger i huvudet. Därefter hängs hon upp i ett ben och halsen skärs upp. Om bedövningen inte har utförts korrekt kan kon fortfarande vara fullt medveten i detta skede. Slakterilinjerna går mycket snabbt framåt och många arbetare är dåligt utbildade - linjen stoppas inte på grund av ett djur fortfarande lever. Enligt amerikanska slakteriarbetare skär de ofta benen av  på kor som fortfarande är vid fullt medvetande och blinkar och ger ifrån sig ljud. Korna dör helt enkelt bit för bit. Slutligen blir kon flådd och rensad varefter hon blir kött för att ätas av människor.

Mjölkprodukternas inverkan på hälsan
 
Komjölk är kalvens tillväxtnäring med syftet att få en 40-kilos kalv att växa till en 700-kilos ko så snabbt som möjligt. Som regel är människan är den enda arten som dricker bröstmjölk från en annan art, och den enda arten som dricker mjölk efter spädbarnstiden. Kons bröstmjölk är inte avsedd för mänsklig konsumtion.
 
Ända från barndomen har vi blivit hjärntvättade att tänka att mjölkprodukter är absolut nödvändiga för vår hälsa, speciellt för våra ben. Enligt ny forskning är mjölk och mjölkprodukter inte nödvändiga i vår diet – tvärtom, de kan vara direkt skadliga. Enligt studier kan en hög konsumption av mjölkprodukter till exempell öka risken för cancer i reproduktionssystemet, i synnerhet bröstcancer för kvinnor och prostatacancer för män.
 
Klinisk forskning visar att kalciumet i mjölk och mjölkprodukter inte stärker benen, däremot gör det dem skörare. Enligt en studie vid Uppsala universitet kan en hög konsumtion av mjölk ha samband med högre dödlighet och benfrakturer hos kvinnor och högre dödlighet hos män. Mjölk innehåller betydande mängder kolesterol och mättat fett, vilket kan öka risken för hjärtsjukdomar. Mjölk innehåller också orenligheter allt från hormoner (både naturliga och syntetiska) till bekämpningsmedel, vilket kan vara skadligt för hälsan. Typ I diabetes (barndomsdiabetes) har också kopplats till konsumption av mjölkprodukter i spädbarnsåldern.
 
Mjölkprodukter och kött är våra huvudsakliga källor till ftalater  – kemiska substanser som tillsätts i plast för att göra den mjukare, genomskinligare, slitstarkare och öka dess livslängd. Pftalater används också till exempel i kosmetika och bekämpningsmedel. Studier visar att exponering för ftalater är större från intag av vissa livsmedel, snarare än exponering till exempel via vattenflaskor. Forskare har funnit samband mellan ftalater och astma, ADHD, bröstcancer, fetma och diabetes typ II, låg intelligenskvot, beteendemässiga problem, autismspektrumstörningar och fertilitetsproblem.
 
Cirka 75 procent av världens befolkning är laktosintoleranta, vilket innebär att kroppen inte producerar tillräckligt med laktas för att bryta ner laktos, ett socker som finns i mjölk och många andra mjölkprodukter. Genom en mutation under människans evolution har ca 25 procent av världens befolkning behållit förmågan att bryta ner mjölksockret i vuxen ålder.
 
I många länder ges kor antibiotika för att förebygga juverinflammation och andra sjukdomar. Överdriven användning av antibiotika i djurfabriker är den största orsaken till uppkomsten av antibiotikaresistenta bakterier, vilket är ett enormt hot mot den mänskliga hälsan.

Källan för frisk, vit mjölk.

Mjölkindustrins inverkan på miljön
 
Som i alla former av intensiv djuruppfödning är den industriella mjölkindustrin ett allvarligt hot mot miljön. Mjölkindustrin producerar betydande mängder av växthusgaser som bidrar till klimatförändringen och alla de stora problem som den orsakar. Mjölkindustrin bidrar till att ekologiskt viktiga områden, såsom skogar, prärier och våtmarker försvinner genom att förvandla dem till betesmark och odlingsmark för foder. En stor mängd rovdjur och och andra djur dödas för att ge plats för farmer eller för att skydda boskapen.
 
Vid odling av foderväxter används stora mängder bekämpningsmedel och konstgödsel, vilket bidrar till förstörelse av vattendrag. Östrogenet som utsöndras av mjölkkor kan slippa ut i floder och sjöar. Östrogenet kan förändra manliga fiskar så att de börjar likna mera kvinnliga fiskar, vilket kan förhindra deras fortplantning.
 
Mjölkindustrin är ansvarig för ett massivt slöseri med naturresurser, såsom vatten. För att producera ett glas mjölk behövs 255 liter vatten.
 
Om du köper mjölkprodukter stöder du också köttindustrin
 
Många människor är vegetarianer av etiska skäl och vill inte understöda köttindustrin. Vad många vegetarianer inte kommer att tänka på är att om de köper mjölkprodukter stöder de i själva verket också köttindustrin. Mjölkindustrin är lika med köttindustrin.
 
Vad du kan göra för att hjälpa mjölkkor
 
En av de allra viktigaste sakerna du kan göra för att hjälpa mjölkkorna är att bli vegan!

Mer information:

http://djurfabriken.se/mjolkfabriken
http://www.djurensratt.se/vara-fragor/djur-i-livsmedelsindustrin/kor-kalvar-tjurar