Kyckling
Kycklingar är de mest misshandlade djur i världen
Hönor som används för sitt kött kallas kycklingar eller broilerkycklingar, och de har blivit avlade att växa mycket större och mycket fortare än värphönor.
År 2012 slaktades 59.794.239.000 kycklingar för sitt kött (källa: FAO). Fler kycklingar föds upp och dödas av livsmedelsindustrin än alla andra marklevande djur tillsammans. Trots detta saknar många länder (exempelvis USA) lagar som skulle skydda dessa djur som tillsammans med värphönorna är de mest misshandlade djuren i världen.
Kycklingar är smarta, känsliga, nyfikna och sociala djur
Kycklingar är liksom alla hönor smarta, känsliga, nyfikna och sociala djur vars kognitiva förmågor i vissa fall är mer avancerade än hos katter, hundar och även vissa primater. Varje höna är en individ med en distinkt personlighet, och i likhet med alla andra djur, värdesätter kycklingar sitt eget liv. Hönor är mycket sociala djur som bildar komplexa hierarkier ("hackordningar"), och de är mycket måna om sina ungar, familjer och andra hönor i sin grupp. Hönor kan utföra komplicerade mentala uppgifter, lära av att titta på varandra, visa självbehärskning, oroa sig för framtiden och förmedla kunskap från generation till generation. Hönorna minns ansiktena och rangordningen på mer än 100 andra fåglar, vilket enligt forskarna är ett obestridligt tecken på avancerad intelligens. Hönor har mer än 30 typer av läten att skilja mellan olika typer av hot, och hönsmamman börjar lära lätena till sina kycklingar innan de ens har blivit kläckta.
Kycklingar träffar aldrig sina föräldrar och utsätts för fruktansvärd behandling på kläckerierna
Under normala förhållanden vårdar, skyddar och lär hönsmamman sina kycklingar tills de är gamla nog att ta hand om sig själva. På djurfabriker får ungarna aldrig träffa sin mamma, eftersom de är födda i kläckerier där äggen kläcks under artificiella förhållanden. På kläckerierna plockar arbetarna bort de svaga kycklingarna och sliter av deras huvuden eller kastar dem i soppåsar där de blir ihjälkvävda. De kycklingar som anses livsdugliga förs in i en slags karusell varifrån arbetarna plockar upp dem, sticker dem med en vaccinationsnål och kastar ned dem i ett hål i mitten av karusellen. De förvirrade dagsgamla kycklingarna slungas vidare längs fabriksbandet tills de fallar ned i transportlådor. Lådorna stängs in i mörka skåp tills de blir transporterade till uppfödarna.
Kycklingarna behandlas som livlös råvara
I naturliga förhållanden tycker hönor om att picka och krafsa i marken, njuta av damm- och solbad, putsa sina fjädrar, sova högt uppe på en pinne om natten och umgås med andra hönor i mindre sociala grupper. På djurfabrikerna behandlas kycklingarna som livlös råvara, och den största delen av deras beteendebehov blir helt ouppfyllda.
Majoriteten av kycklingarna som föds upp för kött globalt föds upp i industriella anläggningar. I dessa gigantiska, fönsterlösa stallar lever tiotusentals fåglar, och genom artificiell belysning fågs fåglarna äta så ofta som möjligt. Stallarna är extremt smutsiga, och luften är fylld med ammoniak och partiklar från avföring och fjädrar. Avföringen avlägsnas inte en enda gång under kycklingarnas livstid. Stallarna är överfulla, och trängseln blir allt värre ju större fåglarna växer, och till slut tvingas de att gå på varandra. Trängseln och de onaturliga levnadsförhållandena orsakar stress och frustration, vilket resulterar i onormalt beteende såsom fjäderplockning, pickning och kannibalism. Med så många fåglar det är omöjligt för arbetarna att upptäcka sjuka och döende djur, som oftast bara får ligga kvar och lida ända tills de dör. Kycklingar kan dessutom bli föremål för övergrepp från arbetarna, som till exempel kan slå, knivhugga eller slita av huvudet på djuren
Kycklingarna har blivit avlade att växa fortare än deras kroppar klarar av
Kycklingarna har blivit avlade och drogade att växa extremt stora så snabbt som möjligt. Fåglarna blir slaktade då de nått en vikt på ca 2 kilogram vid en ålder av 35-40 dagar - dubbelt så snabbt som för femtio år sedan. Den snabba och överdrivna tillväxten leder till allvarliga hälsoproblem för kycklingarna, eftersom deras skelett och inre organ inte kan hålla jämna steg med viktökningen. På grund av den selektiva aveln har kycklingarna mycket stora bröstmuskler, vilket ytterligare snedvrider deras anatomi och sätter stor press på deras ben. De flesta av fåglarna lider av ständig värk i benen och har svårt att stå. De tillbringar därför en stor del av sitt liv liggande i sitt eget avfall, vilket ofta orsakar öppna sår och infektioner. Många av de lama fåglarna dör av svält eller uttorkning eftersom de inte kan nå mat- och vattenautomaterna. Under naturliga omständigheter lär hönsmamman sina ungar att äta och dricka, men på djurfabriker finns det ingen som lär kycklingarna. De kycklingar som inte lär sig äta och dricka på egen hand dör av svält eller törst. Den kraftigt förorenade luften orsakar luftvägssjukdomar, bronkit och smärtsamma ögonsjukdomar. Många fåglar dör av hjärtsvikt eller ascites (vätskeansamlingar i bukhålan), förorsakade av den onaturliga tillväxten.
Avelskycklingarna svälts för att förhindra viktökning
Kycklingar som tillåts bli fullvuxna och föröka sig lever sitt liv i enorma, smutsiga, överfulla skjul utan tillgång till solljus och frisk luft eller någonting annat som är viktigt för deras välbefinnande. I många länder får avelsdjuren en del av sina näbbar avskurna med olika slags blad eller med infraröd laser, vilket är mycket smärtsamt. Vid beskärningen dör många genast p.g.a. chocken, och andra dör av svält och törst då de kan inte äta eller dricka på grund av smärtan. Anledningen till att näbben skärs av på fåglarna är att förhindra dem att picka ihjäl varandra - beteendestörningar som orsakas av de fruktansvärda levnadsförhållandena på djurfabrikerna. Efter ca ett år är avelskycklingarnas kroppar så utslitna att de inte längre förmår producera nya gödkycklingar, och de skickas till slakteriet.
Export av levande djur
Varje år transporteras över en miljard levande husdjur (fjäderfän, nötkreatur, grisar, får, getter och hästar) långa sträckor till andra länder - ofta över havet, då resan kan ta flera veckor. Export av levande djur är ett globalt fenomen, och Australien exporterar mest levande djur i hela världen. Långväga transporter orsakar enormt lidande för djuren, och många av dem dör under resan. Djuren måste utstå extrem trängsel, utmattning, uttorkning, skador, sjukdomar, stress och missbruk från arbetare. Djuren varierar från svaga, utslitna äldre djur med spröda eller brutna ben till unga, icke avvanda kalvar som tvingas stå i timmar och dagar i överfulla lastbilar utan mat eller vila. Djuren exporteras ofta till länder med dåligt djurskydd, och många djur utsätts för övergrepp. Slutligen möter de en extremt smärtsam och brutal död på slakteriet.
Slakt
Trots deras stora vikt är kycklingarna fortfarande små barn då de slaktas vid 5-6 veckors ålder och deras vikt är ca två kilogram. Arbetarna fångar fåglarna genom att hårdhänt gripa tag i deras ben varefter de stoppas in i lådor för transport. Också speciella maskiner kan användas att fånga in kycklingarna. Otaliga fåglar får sina ben och vingar avbrutna p.g.a. den ovarsamma hanteringen, och stora mängder fåglar dör på den mardrömslika resan till slakteriet. Trots att transporten till slakteriet kan ta många timmar och förhållandena i lastbilen kan vara odrägliga ges fåglarna ingen mat och vatten före och under transporten.
I slakteriet hängs fåglarna upp och ned i fötterna, vilket är mycket smärtsamt och obehagligt speciellt för de många djur med onda ben. Många kycklingar får sina ben eller vingar avbrutna då de hängs upp och ned. Fåglarna bedövas genom att bli doppade i ett strömförande vattenbad, eller genom gasning. Efter bedövningen skärs deras halsar av antingen manuellt eller med hjälp av ett roterande blad, varefter de doppas i kokhett vatten för att avlägsna fjädrarna. Många fåglar missar det bedövande vattenbadet och är vid fullt medvetande då de får sina halsar avskurna. I vissa länder (t.ex. USA) är strömstyrkan i vattenbadet mycket lågt, vilket innebär att alla kycklingar är vid medvetande då deras halsar skärs av. Ifall deras halsar inte blivit ordentligt avskurna kan fåglarna fortfarande vara vid liv då de blir skållade.
Kycklingkonsumtionens inverkan på hälsan
Som i all intensiv djurhållning frodas många sjukdomar i de smutsiga och trånga stallarna, och kycklingarna måste då ges stora mängder antibiotika. I många länder ges antibiotika också i förebyggande syfte och för att främja produktionen. Den ständiga, förebyggande användningen av antibiotika gör det möjligt att hålla kycklingar vid liv i förhållanden som annars skulle döda dem. Den överdrivna användningen av antibiotika på djurfabriker är den främsta orsaken till uppkomsten av antibiotikaresistenta bakterier, vilket är ett enormt hot mot den mänskliga hälsan. Kycklingen vi köper i affärerna kan vara smittad t.ex. med campylobacter, salmonella och E coli, och även fågelinfluensa härstammar från fjäderfän.
Kyckling anses ofta som ett hälsosamt och “lätt” alternativ för den som vill äta kött, men det stämmer inte. Forskare har kommit fram till att kyckling innehåller lika mycket fett, gram för gram, som en Big Mac, och den innehåller dubbelt så mycket fett, en tredjedel fler kalorier och en tredjedel mindre protein än den gjorde år 1940. Upp till 92 procent av all kyckling innehåller partiklar från avföring, så den som äter kyckling äter bokstavligen bajs.
Mjölkprodukter och kött är våra huvudsakliga källor till ftalater – kemiska substanser som tillsätts i plast för att göra den mjukare, genomskinligare, slitstarkare och öka dess livslängd. Pftalater används också till exempel i kosmetika och bekämpningsmedel. Studier visar att exponering för ftalater är större från intag av vissa livsmedel, snarare än exponering till exempel via vattenflaskor. Forskare har funnit samband mellan ftalater och astma, ADHD, bröstcancer, fetma och diabetes typ II, låg intelligenskvot, beteendemässiga problem, autismspektrumstörningar och fertilitetsproblem.
Fjäderfäindustrins inverkan på miljön
Som i alla former av intensiv djuruppfödning är den industriella kycklingproduktionen ett allvarligt hot mot miljön. Kycklingindustrin dödar fiskar och andra vilda djur, skadar ekosystem och förorenar marken, luften och vattnet. Kycklingindustrin är ansvarig för ett massivt slöseri med våra naturresurser, t.ex. vatten. För att producera ett kilogram kyckling behövs det 4.325 liter vatten.
Vad du kan göra för att hjälpa kycklingar
En av de allra viktigaste sakerna du kan göra för att hjälpa kycklingarna är att bli vegan!