Dun produceras genom systematisk djurplågeri
Dunindustrin
Dun är det mjuka, fluffiga lagret av fjädrar som finns under fåglarnas hårdare yttre fjädrar. Dun har utomordentliga värmande egenskaper och det används som fyllning i t.ex. jackor, täcken, kuddar och sovsäckar. Kina producerar ca 80 % av världens dun, följt av Ungern och Polen. För att producera ett enda duntäcke behövs dun från ca 75 gäss.
Miljoner gäss och ankor plockas levande
Enligt en undersökning gjord 2009 av det svenska TV-programmet Kalla Fakta kommer dunet som produceras på kinesiska, polska och ungerska gårdar till ca 90 % från fåglar som plockats levande. I EU och USA är det förbjudet att plocka levande fåglar, men lagarna följs inte. I Kina finns det inga som helst lagar som förbjuder djurplågeri. På Kalla Faktas videon griper arbetarna tag i de dödsförskräckta fåglarnas ben eller vingar och river därefter våldsamt bort dunet från djurens ömtåliga kroppar. Djuren skriker högt av smärta och rädsla medan de blir plockade. Arbetet går mycket fort, och ofta får fåglarna djupa, blödande sår när de försöker komma loss. De värsta såren sys fast med nål och tråd, och ingen smärtlindring ges åt fåglarna. Plockandet är oerhört stressigt för fåglarna, och efteråt blir många liggande på marken i chock, orörliga och blödande.
Ett fruktansvärt liv, en plågsam död
Gässen och ankorna lever ofta i små burar eller mörka lador, oförmögna att göra någonting sådant som är naturligt för dem, t.ex. att simma och leta efter föda. Under sin livstid blir fåglarna plockade upp till fyra gånger, varefter de slaktas. Innan de transporterades till slakteriet får fåglarna vanligtvis ingen mat på ca 14 timmar. Fåglarna blir ofta skadade då arbetarna våldsamt kastar dem in i överfulla transportburar, och en del av djuren dör redan på vägen till slakteriet. De fåglar som överlever transporten får sina halsar avskurna och blir nedsänkta i kokhett vatten för att få sina fjädrar avlägsnade – ibland medan de fortfarande är vid liv.
Fåglarna blir ofta också utnyttjade av ank- och gåsleverindustrin
Många av de fåglar som måste uthärda att bli levande plockade blir också utnyttjade av den grymma ank- och gåsleverindustrin, där de utsätts för en annan typ av tortyr, dvs. tvångsmatning. Ank- och gåslever (“foie gras”, ung. “fet lever”) produceras genom att rör körs ned i fåglarnas strupar varefter stora mängder majsgröt pumpas ned in deras magar. Fåglarna tvångsmatas varje dag 2-3 gånger, och som en följd sväller levern upp så att den är ca 10 gånger större än en normal lever. Detta är mycket smärtsamt för fåglarna, och många har svårt att stå och andas. P.g.a. den olidliga smärtan och stressen uppvisar många fåglar abnormalt beteende, såsom att rycka loss sina egna fjädrar.
Det är omöjligt att veta varifrån dunet kommer
Det är omöjligt för konsumenten att veta om dunet i en produkt kommer från fåglar som blivit levande plockade. Dunets leveranskedjor är så komplicerade att inte ens tillverkarna med säkerhet vet varifrån dunet kommer. Ändå bedyrar tillverkarna att dunet kommer från döda fåglar, vilket ofta inte stämmer. Oberoende varifrån dunet i en produkt kommer är det nästan helt säkert att fåglarna blivit utsatta för grym djurplågeri. Det finns många utmärkta alternativ till dun, t.ex. Quallofill, Fiberfill, Polarguard och Thinsulate.
Dun är det mjuka, fluffiga lagret av fjädrar som finns under fåglarnas hårdare yttre fjädrar. Dun har utomordentliga värmande egenskaper och det används som fyllning i t.ex. jackor, täcken, kuddar och sovsäckar. Kina producerar ca 80 % av världens dun, följt av Ungern och Polen. För att producera ett enda duntäcke behövs dun från ca 75 gäss.
Miljoner gäss och ankor plockas levande
Enligt en undersökning gjord 2009 av det svenska TV-programmet Kalla Fakta kommer dunet som produceras på kinesiska, polska och ungerska gårdar till ca 90 % från fåglar som plockats levande. I EU och USA är det förbjudet att plocka levande fåglar, men lagarna följs inte. I Kina finns det inga som helst lagar som förbjuder djurplågeri. På Kalla Faktas videon griper arbetarna tag i de dödsförskräckta fåglarnas ben eller vingar och river därefter våldsamt bort dunet från djurens ömtåliga kroppar. Djuren skriker högt av smärta och rädsla medan de blir plockade. Arbetet går mycket fort, och ofta får fåglarna djupa, blödande sår när de försöker komma loss. De värsta såren sys fast med nål och tråd, och ingen smärtlindring ges åt fåglarna. Plockandet är oerhört stressigt för fåglarna, och efteråt blir många liggande på marken i chock, orörliga och blödande.
Ett fruktansvärt liv, en plågsam död
Gässen och ankorna lever ofta i små burar eller mörka lador, oförmögna att göra någonting sådant som är naturligt för dem, t.ex. att simma och leta efter föda. Under sin livstid blir fåglarna plockade upp till fyra gånger, varefter de slaktas. Innan de transporterades till slakteriet får fåglarna vanligtvis ingen mat på ca 14 timmar. Fåglarna blir ofta skadade då arbetarna våldsamt kastar dem in i överfulla transportburar, och en del av djuren dör redan på vägen till slakteriet. De fåglar som överlever transporten får sina halsar avskurna och blir nedsänkta i kokhett vatten för att få sina fjädrar avlägsnade – ibland medan de fortfarande är vid liv.
Fåglarna blir ofta också utnyttjade av ank- och gåsleverindustrin
Många av de fåglar som måste uthärda att bli levande plockade blir också utnyttjade av den grymma ank- och gåsleverindustrin, där de utsätts för en annan typ av tortyr, dvs. tvångsmatning. Ank- och gåslever (“foie gras”, ung. “fet lever”) produceras genom att rör körs ned i fåglarnas strupar varefter stora mängder majsgröt pumpas ned in deras magar. Fåglarna tvångsmatas varje dag 2-3 gånger, och som en följd sväller levern upp så att den är ca 10 gånger större än en normal lever. Detta är mycket smärtsamt för fåglarna, och många har svårt att stå och andas. P.g.a. den olidliga smärtan och stressen uppvisar många fåglar abnormalt beteende, såsom att rycka loss sina egna fjädrar.
Det är omöjligt att veta varifrån dunet kommer
Det är omöjligt för konsumenten att veta om dunet i en produkt kommer från fåglar som blivit levande plockade. Dunets leveranskedjor är så komplicerade att inte ens tillverkarna med säkerhet vet varifrån dunet kommer. Ändå bedyrar tillverkarna att dunet kommer från döda fåglar, vilket ofta inte stämmer. Oberoende varifrån dunet i en produkt kommer är det nästan helt säkert att fåglarna blivit utsatta för grym djurplågeri. Det finns många utmärkta alternativ till dun, t.ex. Quallofill, Fiberfill, Polarguard och Thinsulate.
