VARNING: Den här sidan innehåller upprörande bilder av djur som dödats eller skadats på grund av plastförorening.
Plastföroreningar dödar djur och förgiftar vår planet
Foto: Ralf Hüsges, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons
Plast – ett användbart material som har blivit ett föroreningsproblem
Plast är ett av de mest mångsidiga material som någonsin skapats. Det är lätt, hållbart och billigt, och används i allt från medicinsk utrustning och elektronik till livsmedelsförpackningar som håller maten färsk längre och minskar matsvinnet, vilket har stor betydelse för miljön. Det är svårt att föreställa sig det moderna samhället utan plast.
Problemet är inte bara plasten som material, utan framför allt slit-och-släng-kulturen, nedskräpning och bristfällig återvinning. Varje år hamnar miljontals ton plastavfall i naturen, där det kan finnas kvar i årtionden eller till och med århundraden. I stället för att brytas ned helt delas plast gradvis upp i allt mindre bitar som kallas mikroplaster och nanoplaster.
Forskare har också upptäckt mikroplaster i människans vävnader och organ, liksom i djurriket – från fiskar och sjöfåglar till valar och insekter. Även om hälsoeffekterna ännu inte är helt klarlagda väcker spridningen av plastpartiklar i både människor och djur stor oro.
Problemet är inte bara plasten som material, utan framför allt slit-och-släng-kulturen, nedskräpning och bristfällig återvinning. Varje år hamnar miljontals ton plastavfall i naturen, där det kan finnas kvar i årtionden eller till och med århundraden. I stället för att brytas ned helt delas plast gradvis upp i allt mindre bitar som kallas mikroplaster och nanoplaster.
Forskare har också upptäckt mikroplaster i människans vävnader och organ, liksom i djurriket – från fiskar och sjöfåglar till valar och insekter. Även om hälsoeffekterna ännu inte är helt klarlagda väcker spridningen av plastpartiklar i både människor och djur stor oro.
Foto: Ivan Radic, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons
Varför plast hamnar där den inte hör hemma
|
En av de främsta orsakerna till plastföroreningar globalt är bristfällig avfallshantering. Plastavfall som inte samlas in, återvinns eller tas om hand på rätt sätt hamnar ofta i miljön.
Nedskräpning och illegal dumpning bidrar också i hög grad till plastförorening. Plast som slängs på gator, stränder, vid floder eller på öppna marker förs ofta vidare av vind och vatten till vattendrag och hav. Engångsprodukter av plast, såsom flaskor, påsar, matförpackningar, sugrör och take away -förpackningar är särskilt problematiska eftersom de används under en mycket kort tid men kan finnas kvar i miljön i hundratals år. Försvunna eller övergivna fisknät, rep, linor och andra fångstredskap – så kallade spöknät eller spökfiskeredskap – från yrkesfisket är en betydande källa till plastföroreningen i haven och kan fånga och döda djur i mycket långa tider. |
|
Mikroplaster kommer från en rad olika källor. Syntetiska kläder, bildäck, färger och plastprodukter som bryts ned släpper ut plastpartiklar i floder, hav och marken. Mikroplaster bildas också när större plastföremål gradvis bryts sönder av solljus, vågor och väderpåverkan i hav, floder och andra miljöer.
Varför plastföroreningar är koncentrerade till det globala syd
Enligt forskning som publicerades 2024 är de länder som genererar de största mängderna plastföroreningar Indien (9,3 miljoner ton per år), Nigeria (3,5 miljoner ton), Indonesien (3,4 miljoner ton), Kina (2,8 miljoner ton) och Pakistan (2,6 miljoner ton). I många av dessa länder saknar stora delar av befolkningen tillgång till fungerande avfallsinsamling, vilket ofta gör att människor inte har andra alternativ än att dumpa eller bränna sitt avfall. Förbättrad avfallshantering skulle kraftigt minska på plastföroreningen och samtidigt skydda hälsan och livskvaliteten för några av världens fattigaste samhällen.
Stora multinationella företag översvämmar marknader världen över med engångsförpackningar av plast. I utredningar världen runt har man identifierat företag som The Coca-Cola Company, PepsiCo, Nestlé, Danone och Altria som några av världens största källor till identifierbart plastavfall med företagslogotyper. Miljöorganisationer anser att dessa företag måste göra betydligt mer för att minska sitt beroende av engångsplast och ta ansvar för de föroreningar som deras produkter orsakar.
Stora multinationella företag översvämmar marknader världen över med engångsförpackningar av plast. I utredningar världen runt har man identifierat företag som The Coca-Cola Company, PepsiCo, Nestlé, Danone och Altria som några av världens största källor till identifierbart plastavfall med företagslogotyper. Miljöorganisationer anser att dessa företag måste göra betydligt mer för att minska sitt beroende av engångsplast och ta ansvar för de föroreningar som deras produkter orsakar.
Foto: Ravi Khemka from Mumbai, India, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons
Export av plastavfall och hälsorisker i det globala syd
Rikare länder har historiskt exporterat delar av sitt plastavfall till låginkomstländer, ofta märkt som ”återvinningsbart”. Även om striktare regler under senare år har förbättrat situationen och minskat de globala avfallstransporterna har exporten inte upphört.
I områden där återvinningsinfrastrukturen är begränsad kan en stor del av detta avfall inte hanteras på ett säkert sätt. Resultatet blir att det dumpas, bränns eller läcker ut i miljön. Detta skapar allvarliga hälsorisker för människorna som arbetar till exempel på avstjälpningsplatser, där plast ofta sorteras för hand utan skyddsutrustning. Arbetarna utsätts för giftig rök, vassa föremål, infektioner och farliga kemikalier.
I vissa fall är avfallshandeln också kopplad till organiserad brottslighet. Till exempel i Italien finns det ett miljökriminellt nätverk, ofta kallat ”ekomaffian”, som är inblandad i illegal handel med avfall och olaglig dumpning. Detta nätvärk har delvis kopplats till grupper som Camorran. Även om detta inte är representativt för den lagliga avfallsindustrin visar det hur avfallsflöden kan utnyttjas när lagstiftning och tillsyn är otillräckliga.
Även om situationen har förbättrats jämfört med tidigare årtionden innebär den globala handeln med plastavfall fortfarande att miljö- och hälsobördor läggs på samhällen som har minst ansvar för att avfallet uppstår.
I områden där återvinningsinfrastrukturen är begränsad kan en stor del av detta avfall inte hanteras på ett säkert sätt. Resultatet blir att det dumpas, bränns eller läcker ut i miljön. Detta skapar allvarliga hälsorisker för människorna som arbetar till exempel på avstjälpningsplatser, där plast ofta sorteras för hand utan skyddsutrustning. Arbetarna utsätts för giftig rök, vassa föremål, infektioner och farliga kemikalier.
I vissa fall är avfallshandeln också kopplad till organiserad brottslighet. Till exempel i Italien finns det ett miljökriminellt nätverk, ofta kallat ”ekomaffian”, som är inblandad i illegal handel med avfall och olaglig dumpning. Detta nätvärk har delvis kopplats till grupper som Camorran. Även om detta inte är representativt för den lagliga avfallsindustrin visar det hur avfallsflöden kan utnyttjas när lagstiftning och tillsyn är otillräckliga.
Även om situationen har förbättrats jämfört med tidigare årtionden innebär den globala handeln med plastavfall fortfarande att miljö- och hälsobördor läggs på samhällen som har minst ansvar för att avfallet uppstår.
Plastföroreningarnas hotspots – från sopvirvlar i haven till förorenade floder och stränder
Plastföroreningar finns idag över hela planeten – från tätbefolkade kuster till avlägsna havsområden. Ett av de mest uppmärksammade exemplen är Great Pacific Garbage Patch, en enorm ansamling av flytande plastavfall som fångats av havsströmmar mellan Hawaii och Kalifornien. Området uppskattas täcka en yta som är större än många länder och innehåller tiotusentals ton plast. En stor del av plasten har brutits ned till mikroplaster som bildar en tät ”soppa” i vattnet snarare än en sammanhängande massa. Dessa små plastfragment är spridda genom hela vattenmassan och är nästan omöjliga att avlägsna, vilket gör saneringsarbetet mycket svårt även om större skräp kan samlas upp.
Plastföroreningar koncentreras också i stora flodsystem som transporterar avfall från land till hav. Några av de hårdast drabbade floderna är Yangtzefloden i Kina, Indus i Pakistan, Ganges i Indien, Niger i Västafrika och Mekong i Sydostasien.
Utöver floderna är många kustområden hårt belastade av plastavfall. Stränder på platser som Bali drabbas regelbundet av säsongsvisa vågor av plastskräp som sköljs i land. Stränderna kan täckas av flaskor, förpackningar och plastfragment, vilket skadar lokala ekosystem och ibland även påverkar turismen när nedskräpade stränder står i stark kontrast till bilden av rena tropiska paradis.
Plastföroreningar koncentreras också i stora flodsystem som transporterar avfall från land till hav. Några av de hårdast drabbade floderna är Yangtzefloden i Kina, Indus i Pakistan, Ganges i Indien, Niger i Västafrika och Mekong i Sydostasien.
Utöver floderna är många kustområden hårt belastade av plastavfall. Stränder på platser som Bali drabbas regelbundet av säsongsvisa vågor av plastskräp som sköljs i land. Stränderna kan täckas av flaskor, förpackningar och plastfragment, vilket skadar lokala ekosystem och ibland även påverkar turismen när nedskräpade stränder står i stark kontrast till bilden av rena tropiska paradis.
Foto: CaptainDarwin, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
Spökredskap är den dödligaste formen av marin plast
Spökredskap – borttappad eller övergiven fiskeutrustning – dödar enorma mängder marina djur varje år och är en av de största källorna till plastavfall i haven. De skadar fiskbestånd, korallrev och marina ekosystem. Enligt miljöorganisationer dör mer än 100 000 valar, delfiner, sälar, havssköldpaddor och sjöfåglar varje år efter att ha fastnat i övergivna nät, rep och fiskelinor. Eftersom redskapen till stor del består av plast och nylon kan de finnas kvar i havet i århundraden och fortsätta fånga och döda djur långt efter att de övergivits. Många djur drunknar, svälter ihjäl eller får svåra skador efter att ha trasslat in sig.
Man uppskattar att hundratusentals ton fiskeredskap tappas bort eller överges i haven varje år. En stor del kommer från industriellt fiske som levererar fisk och skaldjur till stora livsmedelsföretag världen över. Vid kraftiga stormar kan fiskare ibland tvingas överge utrustning. Men mycket spökfiskeredskap kommer också från olagligt fiske, där oreglerade aktörer kastar utrustning överbord för att undvika att bli upptäckta.
Problemet är inte begränsat till yrkesfiske. Även sport- och fritidsfiske bidrar till problemet. Fiskeredskap som tappas bort eller slängs i naturen kan fånga, skada och döda fiskar och andra djur i floder, sjöar och kustvatten. Krokar, nylonlinor och sänken sjunker ofta eller driver bort och blir dolda fällor för djurlivet.
Man uppskattar att hundratusentals ton fiskeredskap tappas bort eller överges i haven varje år. En stor del kommer från industriellt fiske som levererar fisk och skaldjur till stora livsmedelsföretag världen över. Vid kraftiga stormar kan fiskare ibland tvingas överge utrustning. Men mycket spökfiskeredskap kommer också från olagligt fiske, där oreglerade aktörer kastar utrustning överbord för att undvika att bli upptäckta.
Problemet är inte begränsat till yrkesfiske. Även sport- och fritidsfiske bidrar till problemet. Fiskeredskap som tappas bort eller slängs i naturen kan fånga, skada och döda fiskar och andra djur i floder, sjöar och kustvatten. Krokar, nylonlinor och sänken sjunker ofta eller driver bort och blir dolda fällor för djurlivet.
Djur misstar plast för mat - med katastrofala följder
|
Många djur misstar plast för föda, ofta med dödlig utgång. Sjöfåglar är särskilt utsatta. Ballonger och mjuka plastföremål kan likna bytesdjur och de kan blockera matsmältningssystemet, orsaka inre skador och leda till svält. I vissa fall kan plast till och med likna lukta som mat, vilket ökar risken att djur äter den. Mikroplaster konsumeras också av plankton, som äts av fiskar och andra havsdjur. På så sätt kan plastpartiklar föras vidare upp i näringskedjan och i slutändan nå människor via fisk och skaldjur.
Ett exempel är en småhuvudval som hittades utanför Norges kust med omkring 30 plastpåsar i magen. Plastpåsarna hindrade valen från att äta normalt och orsakade stort lidande. På Lord Howe Island har forskare funnit sjöfågelungar som svultit eftersom deras magar varit fyllda med plast som deras föräldrarna matat dem med. Ibland fall har naturvårdare behövt avlägsna plast direkt ur fåglarnas magar för att rädda deras liv. Vissa fåglar använder också plast i sina bon, vilket har lett till att ungar fastnat i fisknät och dött. Foto: Gerckens-photo, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
|
Det vanligaste plastskräpet: cigarettfimpar
Cigarettfimpar är en av världens mest utbredda och underskattade former av plastföroreningar. De är år efter år det vanligaste skräpet som samlas in vid strandstädningar runt om i världen. Varje år kastas uppskattningsvis biljoner cigarettfimpar i naturen. Studier tyder på att upp till två tredjedelar av alla rökta cigaretter inte hamnar i papperskorgen utan slängs på marken.
Filtren består av cellulosaacetat, en plast som inte bryts ned biologiskt. I stället sönderfaller den långsamt till mikroplaster samtidigt som giftiga ämnen som nikotin och tungmetaller läcker ut i mark och vatten. När regn och ytvatten transporterar dessa ämnen vidare till floder och hav kan de tas upp av djur och spridas genom näringskedjorna. En cigarettfimp är därför ett långt ifrån harmlöst skräp – varje fimpa blir en långvarig källa till både plastföroreningar och kemisk förorening. Att förebygga nedskräpning och se till att fimpar slängs på rätt sätt är därför en viktig del av arbetet mot plastföroreningar.
Filtren består av cellulosaacetat, en plast som inte bryts ned biologiskt. I stället sönderfaller den långsamt till mikroplaster samtidigt som giftiga ämnen som nikotin och tungmetaller läcker ut i mark och vatten. När regn och ytvatten transporterar dessa ämnen vidare till floder och hav kan de tas upp av djur och spridas genom näringskedjorna. En cigarettfimp är därför ett långt ifrån harmlöst skräp – varje fimpa blir en långvarig källa till både plastföroreningar och kemisk förorening. Att förebygga nedskräpning och se till att fimpar slängs på rätt sätt är därför en viktig del av arbetet mot plastföroreningar.
Mikroplaster finns överallt
Mikroplaster är mycket små plastpartiklar som vanligtvis definieras som plastbitar mindre än 5 millimeter. Idag finns mikroplaster i praktiskt taget alla delar av vår planet. De har hittats i luften vi andas, i regn och snö, i den arktiska isen och i havens djupaste områden, inklusive Marianergraven. De har också påträffats i avlägsna bergsområden som Himalaya samt i livsmedel och dricksvatten. Mikroplaster har till och med hittats inne i människokroppen. Forskare har upptäckt dem i organ såsom lungor, lever, blod och hjärta. Mikroplaster har även påträffats i den follikulära vätskan som omger och stödjer utvecklingen av mänskliga äggceller.
Mikroplaster kommer från både direkta och indirekta källor. Vissa tillverkas medvetet som små partiklar för industriella användningsområden eller i vissa kosmetiska produkter. Slitage från bildäck anses vara en av de största källorna till mikroplastförorening och står för en betydande del av utsläppen till miljön. Partiklar frigörs särskilt i stadstrafik, till exempel vid trafikljus och rondeller där upprepade inbromsningar och accelerationer ökar slitaget. Partiklarna samlas på vägbanan och sköljs sedan bort med regnvatten till dagvattenbrunnar och vidare ut i sjöar, vattendrag och hav.
Även slitage från vägbeläggning och, i mindre utsträckning, från skosulor bidrar till utsläppen av mikroplaster. Mikroplaster bildas också när större plastföremål bryts ned av solljus, vågor och fysisk nötning över tid. Andra vardagliga källor är syntetiska textilier som släpper ifrån sig fibrer vid tvätt samt plastskräp som bryts ned i miljön. När partiklarna väl har släppts ut är de extremt långlivade och transporteras lätt genom luft, vatten och mark över hela världen.
Mikroplaster kommer från både direkta och indirekta källor. Vissa tillverkas medvetet som små partiklar för industriella användningsområden eller i vissa kosmetiska produkter. Slitage från bildäck anses vara en av de största källorna till mikroplastförorening och står för en betydande del av utsläppen till miljön. Partiklar frigörs särskilt i stadstrafik, till exempel vid trafikljus och rondeller där upprepade inbromsningar och accelerationer ökar slitaget. Partiklarna samlas på vägbanan och sköljs sedan bort med regnvatten till dagvattenbrunnar och vidare ut i sjöar, vattendrag och hav.
Även slitage från vägbeläggning och, i mindre utsträckning, från skosulor bidrar till utsläppen av mikroplaster. Mikroplaster bildas också när större plastföremål bryts ned av solljus, vågor och fysisk nötning över tid. Andra vardagliga källor är syntetiska textilier som släpper ifrån sig fibrer vid tvätt samt plastskräp som bryts ned i miljön. När partiklarna väl har släppts ut är de extremt långlivade och transporteras lätt genom luft, vatten och mark över hela världen.
Foto: Karim saari, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons.
Mikroplasters påverkan på hälsan – vad vet vi idag?
Mikroplaster finns numera praktiskt taget överallt. Exponeringen är därför omfattande och till stor del oundviklig, vilket har lett till ökande oro för vilka konsekvenser detta kan få på lång sikt.
Mikroplaster kan komma in i kroppen både genom mat och dryck och genom inandning. Studier tyder på att en betydande del av de mikroplaster människor får i sig inte bara kommer från livsmedel och dricksvatten utan också från syntetiska fibrer som lossnar från kläder och andra textilier i hemmet. Dessa fibrer samlas i damm inomhus och kan hamna på maten innan den äts. De allra minsta partiklarna kan dessutom passera biologiska barriärer och nå kroppens vävnader och organ, där de potentiellt kan orsaka inflammation eller påverka immunförsvaret. Forskningen på området pågår fortfarande, men forskare undersöker aktivt möjliga effekter på tarmhälsa, lungor och hjärt-kärlsystemet.
En annan oro gäller de kemikalier som är kopplade till plast. Mikroplaster kan innehålla eller bära med sig ämnen som ftalater, bisfenoler (som BPA) och PFAS-relaterade kemikalier, vilka har kopplats till hormonstörningar och andra potentiella hälsorisker. Mikroplaster kan också absorbera giftiga miljöföroreningar från omgivningen och sedan frigöra dem inne i kroppen efter att de tagits upp.
Även om de fullständiga effekterna på människors hälsa ännu inte är kända gör kombinationen av plastpartiklar och kemisk exponering mikroplaster till ett växande orosområde inom miljö- och hälsovetenskapen.
Mikroplaster kan komma in i kroppen både genom mat och dryck och genom inandning. Studier tyder på att en betydande del av de mikroplaster människor får i sig inte bara kommer från livsmedel och dricksvatten utan också från syntetiska fibrer som lossnar från kläder och andra textilier i hemmet. Dessa fibrer samlas i damm inomhus och kan hamna på maten innan den äts. De allra minsta partiklarna kan dessutom passera biologiska barriärer och nå kroppens vävnader och organ, där de potentiellt kan orsaka inflammation eller påverka immunförsvaret. Forskningen på området pågår fortfarande, men forskare undersöker aktivt möjliga effekter på tarmhälsa, lungor och hjärt-kärlsystemet.
En annan oro gäller de kemikalier som är kopplade till plast. Mikroplaster kan innehålla eller bära med sig ämnen som ftalater, bisfenoler (som BPA) och PFAS-relaterade kemikalier, vilka har kopplats till hormonstörningar och andra potentiella hälsorisker. Mikroplaster kan också absorbera giftiga miljöföroreningar från omgivningen och sedan frigöra dem inne i kroppen efter att de tagits upp.
Även om de fullständiga effekterna på människors hälsa ännu inte är kända gör kombinationen av plastpartiklar och kemisk exponering mikroplaster till ett växande orosområde inom miljö- och hälsovetenskapen.
© European Union, 2026, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons
Framtidsutsikter för plastkrisen
Produktionen av plast fortsätter att öka världen över samtidigt som endast en liten del av plastavfallet återvinns. Om inga större förändringar genomförs väntas mängden plast som hamnar i miljön fortsätta öka under de kommande årtiondena. Många forskare och miljöorganisationer menar därför att det är lika viktigt att minska plastproduktionen som att förbättra avfallshanteringen och återvinningen.
En global överenskommelse för att stoppa plastföroreningen har förhandlats fram inom FN, men det har visat sig svårt att nå en uppgörelse. Ett av de största hindren är oenigheten om huruvida länder ska begränsa själva plastproduktionen. Oljeländer och delar av plastindustrin har motsatt sig strikta produktionsbegränsningar, vilket har bromsat framstegen mot en bindande global lösning.
Samtidigt blir alternativ till konventionell plast allt vanligare. Återanvändbara förpackningssystem, material baserade på papper och fibrer samt vissa bioplaster framställda från växter används redan i ett växande antal produkter. Ingen enskild lösning kan dock ersätta plast i alla användningsområden, vilket gör minskad konsumtion, återanvändning och återvinning avgörande.
Arbete pågår också för att avlägsna plast som redan har samlats i haven. Organisationen Ocean Cleanup har exempelvis utvecklat system för att samla in flytande plastavfall från Great Pacific Garbage Patch.
Även om sådana här projekt kan bidra till att minska befintliga föroreningar är experter i stort sett överens om att det mest effektiva är att förhindra att plastavfall över huvud taget hamnar i floder och hav. Plastkrisen kan bara lösas om regeringar, företag och konsumenter samarbetar för att minska plastavfall och plastföroreningar.
En global överenskommelse för att stoppa plastföroreningen har förhandlats fram inom FN, men det har visat sig svårt att nå en uppgörelse. Ett av de största hindren är oenigheten om huruvida länder ska begränsa själva plastproduktionen. Oljeländer och delar av plastindustrin har motsatt sig strikta produktionsbegränsningar, vilket har bromsat framstegen mot en bindande global lösning.
Samtidigt blir alternativ till konventionell plast allt vanligare. Återanvändbara förpackningssystem, material baserade på papper och fibrer samt vissa bioplaster framställda från växter används redan i ett växande antal produkter. Ingen enskild lösning kan dock ersätta plast i alla användningsområden, vilket gör minskad konsumtion, återanvändning och återvinning avgörande.
Arbete pågår också för att avlägsna plast som redan har samlats i haven. Organisationen Ocean Cleanup har exempelvis utvecklat system för att samla in flytande plastavfall från Great Pacific Garbage Patch.
Även om sådana här projekt kan bidra till att minska befintliga föroreningar är experter i stort sett överens om att det mest effektiva är att förhindra att plastavfall över huvud taget hamnar i floder och hav. Plastkrisen kan bara lösas om regeringar, företag och konsumenter samarbetar för att minska plastavfall och plastföroreningar.
Foto: Fquasie, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
Vad du kan göra
Även om regeringar och företag har ett stort ansvar för att hantera plastföroreningen spelar individuella val också roll. Att minska användningen av engångsplast, välja återanvändbara kassar, flaskor och matlådor samt sortera och återvinna rätt kan bidra till att minska mängden plastavfall. Det är också bra att undvika produkter som innehåller mikroplaster, välja kläder av naturfibrer när det är möjligt, köpa produkter med mindre förpackningar och se till att cigarettfimpar och annat skräp hamnar i papperskorgen i stället för i naturen. Människor kan också göra skillnad genom att delta i städningar av stränder, floder och naturområden. På så sätt kan plast tas bort innan den bryts ned till mikroplaster eller når våra vattendrag.
Minst lika viktigt är att påverka politiker och företag att agera kraftfullare. Genom att rösta, stödja miljöorganisationer, skriva under namninsamlingar och kräva starkare lagstiftning för att minska plastanvändningen och förbättra avfallshanteringen kan medborgare bidra till verklig förändring.
Minst lika viktigt är att påverka politiker och företag att agera kraftfullare. Genom att rösta, stödja miljöorganisationer, skriva under namninsamlingar och kräva starkare lagstiftning för att minska plastanvändningen och förbättra avfallshanteringen kan medborgare bidra till verklig förändring.
Mer information:
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/plast
https://www.greenpeace.org/sweden/artiklar/hav/plast-i-haven-fakta-och-konsekvenser
https://hsr.se/skrap-i-havet